Mina tassavtryck

Matte och jag vill dela med oss av den här musikvideon, för att en massa katter medverkar.

Idag skulle matte ha fått besök av sin klasskompis, men det blev uppskjutet till i morgon istället. Synd, jag som var så nyfiken. Kanske är det rätt bra med en dag till som vi får vara själva, eller vad tror ni? Mer mys åt mig i alla fall! *kurr, kurr*

Och kan man tänka sig, det finns två kattgrannar på vår våning. Jag blev glad för att jag inte var den enda katten här, hörde matte gå och muttra om "jobbiga grannar som inte tar hänsyn för att det bor katter här i huset" bara för att någon spelade hög musik och det gjorde mig nervös. Hon blev väl bekymrad över hur de andra katterna skulle reagera. Bara en riktig kattvän oroar sig för en sån sak. Som tur är vande jag mig med alla ljud efter en stund och nu kan jag till och med sova ostört i mattes säng utan att bli rädd.

Hon tyckte att jag var rolig i morse, för ni vet ju redan hur lyhört det är här och jag hörde fotsteg utanför ytterdörren. Fundersam som jag var trodde jag att det var besök på väg så jag satt mig på hallmattan och väntade, men ingen ringde på. Knaskatt, sa matte. Men hur skulle jag kunna veta att det var besök till någon annan?

Lägenheten har många bra platser att ligga på, men mattes säng är nummer ett. Mjukare täcke får man leta efter! Hon kan alltid hitta mig där utifall jag inte syns till på en stund. Då kommer hon alltid och gosar med mig.

Väldigt dåligt ljus i mattes kamera, men hon använder någonting som kallas iphone och det är inte alltid som den grejen vill anpassa sig efter rummets ljus. Matte säger att jag är som en levande väckarklocka, halv åtta i morse tyckte jag att hon skulle vakna och kela med mig. Hon är inte svår att väcka men väldigt morgontrött. Det passar mig alldeles utmärkt. Lat morgon betyder mer mys ju!

Tack alla kära kattkompisar för de snälla kommentarerna på första inlägget förresten. Matte och jag blev jätteglada. *tass high-five*

Igår tyckte jag det var en utmärkt idé att ropa på matte när jag inte såg henne. Hon tycker det är gulligt, för ingen katt hon har haft tidigare gjorde samma sak. Och idag var det slut på vatten i vattenskålen så jag var självklart framme och visade det med tassen, inget fusk! Nytt färskt vatten ska det vara varje dag om jag får bestämma.

Fortfarande blir jag lite nervös av alla ljud här i huset men det börjar kännas okej, om matte är med mig blir jag inte orolig. Det var värst vad väggarna är tunna tycker jag, och matte håller med. Hon har bott här längre än jag.

Vi är redan ett team.

Mjau, nu har jag fullt upp att utforska mitt nya hem. Det var lite läskigt att åka bil och plötsligt komma in i en entré där mattes steg ekade över golvet. Och sen kom ett annat moment som jag också tyckte var läskigt: hissen! Metallväggar vart jag en tittade.

Matte har nog aldrig hört mig prata så mycket som jag gjorde då, men hela tiden sa hon att det inte var farligt. Snart är vi hemma sötnos. Tänk att bli kallad någonting sådant. Och av någon som faktiskt menar det!

Så många spännande platser att utforska i lägenheten må ni tro, och en jättemysig soffa!